Dysmorfofobi – upplevd fulhet, även kallat BDD, är alltså en sjukdom där personen som drabbas intalar sig att hen är så ful att hen inte över huvud taget kan gå ut. Det hela handlar om att man har en felaktig bild av sig själv och med det lider väldigt mycket av sitt utseende.

Sjukdomen är väldigt ångestladdad och påverkar många människor så pass mycket att deras sociala liv inte fungerar, de kan i värsta fall inte ens behålla sitt arbete. Hela 2 procent av det svenska folket har eller kommer att drabbas av sjudomen, och i många fall är den kronisk vilket betyder att man inte blir av med den.

Nu har man dock upptäckt att internet-terapi kan hjälpa mot upplevd fulhet, en av de som har blivit hjälpt 1179935-painär Johanna Hisbro. För henne började sjukdomen i 16-årsåldern då en killkompis kommenterade att hon hade behåring på överläppen. Den kommentaren ledde till att inbillade sig en onormal ansiktsbehåring och hon hade svårt att tänka på någonting annat än den. Nu är Johanna vuxen och har äntligen fått hjälp att hantera sin sjukdom med hjälp av KBT på nätet. Men det är långt ifrån alla som får den hjälp Johanna fick, just eftersom kunskapen om sjukdomen är låg, trots att det är en både vanlig och allvarlig sjukdom:

– Det är alltså en sjukdom som är lika vanlig som paniksyndrom och vanligare än schizofreni. Dessa personer tror att de ser groteska ut, fastän de ser normala ut. Det är väldigt besvärligt, det finns en ökad risk för depression och självmord. De isolerar sig ofta. Christian Rück, docent vid Karolinska institutet

Dåligt självförtroende ska dock inte jämföras med dysmorfofobi, utan det är två skilda saker. Om man har dåligt självförtroende kan det självklart påverka mående men knappast till den grad att man inte klarar av att lämna hemmet eller väljer att inte gå till jobbet. Många tror också att de som väljer att förbättra någonting i sitt utseende har dåligt självförtroende, men så behöver det inte heller vara. Att besöka Narvaderma.se kan ge dig en bättre inblick på vad man kan göra för att känna sig snyggare, utan att det är konstigare än att färga håret.

Symptom på sjukdomen

Om du inte vet ifall du ”enbart” har dåligt självförtroende eller faktiskt är sjuk, kan du ställa dig frågan: känner du dig orolig för ditt utseende trots att folk säger att du ser normal eller bra ut? Du kan även fundera på om du lägger mer tid åt ditt utseende än andra gör? Fråga om det är på en ”onormal” nivå? Känner du också en ångest när du tänker på ditt utseende kan det vara bra att hantera den, eftersom det aldrig är bra att känna ångest. Prata med din vårdcentral och se vad de har för alternativ till dig. Kanske kan de tipsa om en bra psykolog som kan hjälpa dig på vägen.