Alla blir vi alla oroliga, det ingår i att vara människa. Men om oroligheten och ångesten blir kronisk, och yttrar sig i fysiska symptom som hjärtklappning, då kan det röra sig om generaliserat ångestsyndrom, som förkortas GAD.
Återkommande ångest under en längre period, som inte utlöses av någon specifik situation, kan vara generaliserat ångestsyndrom (GAD). Ångesten ligger konstant och påverkar hela tillvaron, och får flera negativa effekter på hälsan. Man spänner sig, stressen känns i magen, och andra liknande syndrom.
En ny diagnos
Generaliserat ångestsyndrom, som förkortas GAD efter det engelska uttrycket General Anxiety Disorder, är en ganska ny diagnos. Begreppet GAD infördes 1980. Som många andra former av psykisk ohälsa drabbar GAD framför allt kvinnor, och det börjar ofta i låg ålder. Den som får diagnosen GAD har ofta en tidigare historia av psykisk ohälsa.
För det mesta ställs inte enbart diagnosen GAD, utan syndromet förekommer tillsammans med andra former av psykisk ohälsa, som depression, panikattacker eller social fobi. Ett kännetecken för GAD är att man inte oroar sig för en och samma sak under en längre period, utan att man byter och ofta får något nytt att oroa sig för. Den som har GAD känner sig som många av oss gör inför ett svårt prov, ett viktigt beslut eller något annat som frestar på nerverna, men de känner så hela tiden.
Det är därför inte konstigt att generaliserat ångestsyndrom påverkar humöret, sömnen och koncentrationen. Det behövs sällan mycket för att tappa behärskningen.
Behandling
Generaliserat ångestsyndrom kan behandlas på flera sätt, men det vanligaste sättet är med en kombination av psykoterapi och läkemedel. Terapin är oftast i form av KBT – kognitiv beteendeterapi. KBT syftar alltid till att ge verktyg för att ta sig genom livet. I behandlingen av patienter med GAD handlar det inte minst om att ge verktyg för att sluta grubbla på de problem man har.